Betongarbete i en annan tid

Betongarbete var min profession under en tid i livet. Denna tid började jag tala lite om förra veckan. När inlägget avslutades insåg jag att det fanns mer att säga än jag först hade trott. Ja, det är väl egentligen inte så mycket om betongarbeten som det är om en period i mitt liv. Jag tänkte att jag skulle ägna min tid på andra kusten, med betongarbeten, ytterligare ett inlägg.

För er som väntar på att få senaste utlagan av min demokratitext – den kommer imorgon.

Nu ska vi se, var slutade jag sist? Jo, jag skrev om att det blev ett par fina år med ett fint gäng människor. Då jag talade mest om arbetsförhållanden inom, och fördelar med, betongarbeten sist tänkte jag rikta större fokus mot kollegorna idag. Det finns nämligen anledning att tacka dem för ett par väldigt fina år i början av förra årtiondet. Jag är skyldig dem mycket.

Det började med att jag ville byta tillvaro. Det hade gått några år sedan jag gått ur gymnasiet och inget hade riktigt hänt. Jag hade något jobb, visst. Jag hade kompisar och folk att umgås med, visst. Men jag saknade något ändå. Jag visste bara inte vad. När, av en slump, förslaget om betongarbete i andra delen av Sverige dök upp sa jag Ja utan att blinka. Det var mitt livs lättaste beslut. Jag kände att det väckte något i magtrakten som jag inte känt på ett bra tag. En känsla av hopp, kanske. Betongarbete skulle det få bli, och det skulle minsann bli ett äventyr.

Ungefär 1,5 månad efter att jag tackat ja kom min första dag inom betongarbete. ”Tjena, Jensa” var bland de första orden jag hörde när jag kom dit. Det var min chef som introducerade sig själv innan han bjöd på en rundtur i arbetslaget där jag skulle jobba. Det kändes fint att få hälsa på en person i någorlunda samma ålder först. Jensa var bara 3 år äldre än mig, skulle det visa sig. Han hade arbetat med betongarbete sedan han var 17 år, så han kunde sina grejer.

Vidare fick jag hälsa på Marianne, Thomas, Erik, Robin – ja, och några till som jag inte riktigt minns namnet på nu. Det var nämligen ett gäng som slutade strax efter att jag hade börjat med betongarbeten på företaget. Deras uppsägning var helt orelaterad till att jag började, ska sägas. Detta är i alla fall vad jag fick berättat för mig. En ny generation av personal som skulle sköta betongarbeten skulle in, och jag var en av dem.

Om det är någon av de som jag arbetade med betongarbeten ihop med som läser detta: Stort tack för att ni tog så väl hand om mig när jag började på företaget. Det är något jag aldrig kommer att glömma.

Tack, tack och tack!